tisdag 11 juli 2017

Projekt Sommar 2017: 8-10 juli - Linda Boström Knausgård, Janne Josefsson, Dagny Carlsson

8 juli - Linda Boström Knausgård

🌸🌸🌸🌸
Rösten känns genast bekant, men jag lyckas placera in varför först när jag läser på programsidan att hon redan tidigare gjort en radiodokumentär om sin bipolära sjukdom. Denna radiodokumentär gjordes nämligen som ett musikalbum 2008 av det band som kom först i min lista över förra årets bästa musik, Suffocate for Fuck Sake.

Nu när alla har denna extremt oviktiga koppling klart för sig, hur är då Lindas sommarprogram? Jodå. Det ger liksom den gamla dokumentären, en levande, skrämmande, men också ibland hoppfull bild av hur det kan vara att leva med psykisk sjukdom, och rekommenderas.

📹📹
Gång på gång upprepar Janne att nu ska man minsann få lära känna honom, "hur är jag egentligen" och så vidare. Och visst har det en viss pondus när han snabb-berättar om en massa märkliga, skrämmande, starka, eller viktiga intervjuer och reportage han gjort, och visst är den inre bilden av Janne iförd stringtrosor för evigt inetsad i ens hjärna, och visst kan man förundras över Jannes logik om att olika frågor diskuteras för lite eller för mycket eller för felaktigt... Men... näe, i slutändan tycker jag faktiskt inte man riktigt får lära känna Janne, och det blir programmets största brist.

👵👵👵
Årets mest makalösa tant är inte mindre än 105 (!!) år gammal. Vid 93 års ålder satte hon sig vid en dator för första gången, gick sedan en datorkurs som 99-åring och började blogga. Nu har hon tydligen miljoner läsare. I programmet blir det gott om personliga berättelser ifrån ett mycket långt liv, några skojiga och några hemska och jobbiga. Den starkaste sensmoralen jag tar med mig från Dagnys program är - det är aldrig för sent! Aldrig för sent att börja om, skola om sig, byta bana, skaffa en ny hobby, eller bara lära sig nåt nytt. Inte ens när man är 99 år.

måndag 10 juli 2017

Projekt Sommar 2017: 1-7 juli - Per Gessle, Harriet Andersson, Ulf Ekman, Richard Tellström, Malin Persson Giolito, Cherrie, Lennart Käll

1 juli - Per Gessle

🎣
Att köra programmet på intervjuformat känns här som ett grepp för att slippa lägga energi på att skriva ett riktigt helgjutet manus i förväg. Segt, gaggigt, och inte minnesvärt. Ingen lokalpatriotism kan få mig att fastna för det här programmet.

🌸🌸🌸
Skådespelartant med glöd och integritet berättar anekdoter från sin långa karriär. Många av dem varianter på att klara det som någon säger att man (läs: kvinnor) aldrig skulle klara.

Förvånansvärt okej för att innehålla såpass mycket tro och teologi. På gränsen till intressant faktiskt. Men jag lyckas aldrig riktigt komma åt kärnan i varför han slutade i Livets ord och gick över till katolska kyrkan?

🥘🥘🥘🥘
Genren "expert berättar passionerat om sitt ämnesområde" brukar oftast vara bra, och måltidsforskaren Richard är inget undantag. Intressant om hur olika demografier äter och kul för oss som har svårt att äta frukost att få lite upprättelse av forskarvärlden.

🌸🌸🌸
Malin är författare men berättar väldigt lite om sina böcker, vilket kanske är bra om man inte läst dem. Desto mer om sina åsikter om extremism, mänskliga rättigheter, etc. Helt okej!

🌸🌸
Om att växa upp i förorten, och skuldkänslorna över att lämna orten bakom sig när man kommer upp sig. Välbekant berättelse, men tyvärr fastnar jag inte för Cherries sätt att berätta den, utan tycker många andra har gjort det bättre i Sommar, senast Dogge Doggelito bara häromveckan. Att jag inte tål denna musikstil hjälper inte heller.

🌸🌸🌸
VD för Svenska Spel låter ju inte som någon jättekul sommarpratare. Men det blir väldigt mycket thriller-likt berättande om det skakande pistolrånet han råkade ut för på grund av sitt arbete, och hur säkerhetsarbetet förändrades efter det. Så det är ändå ett lite intressant program om att leva med en hotbild och att bearbeta traumat från en otroligt skrämmande händelse.

lördag 1 juli 2017

Projekt Sommar 2017: 24-30 juni - Rickard Söderberg, Sarah Sjöström, Negra Efendić, Dogge Doggelito, Johan Hakelius, Madeleine Onne, Ann-Helén Laestadius

Sommar aaaaaaaaaaa!

Ni vet vad som gäller. Håll till godo!

🌈🌈🌈🌈
Sveriges kanske tredje mest folkkära bög inleder sommar med ett riktigt bra program om opera, att våga vara sig själv, och Rickards ledord - kärlek. Trots inslag om mobbning etcetera så är helheten ett varmt program som man blir på gott humör av. Bra musik också!

🏊
Simning, simning, simning. Nog för att jag är totalt apatiskt inför sport, men bra berättare kan få även ämnen man inte är intresserad av intressanta. Det klipps in flera stycken långa sekvenser av kommentatorsskrik från gamla tävlingar där hon vunnit nån medalj. Jaha, vi fattar att du vunnit saker i TV? Kan du berätta något intressant om det istället? När Sarah väl pratar är det tyvärr ändå endimensionellt och tråkigt. Musiken suger - outhärdlig hitradio. Noll poäng.

🌸🌸🌸
Rätt bra om flykten från Bosnien, att möta en annorlunda kultur, att bli bemött som en främling, stå upp för sig själv med hjälp av "en inre Zlatan", och blandade anekdoter ur Negras liv och karriär.

🌸🌸🌸🌸
Bättre än vad man kunde väntat, speciellt första halvan. Artisters tuffa uppväxter i förorten är inget unikt ämne för Sommar men Dogge berättar riktigt vasst om händelser på ett sätt som är både humoristiskt men med ett mått av allvar i botten. Referenser till Olof Palme och Samantha Fox sätter tidseran. Sjysta 80-talshits på köpet!

🖼🖼
Rösten är välbekant för alla Spanarna-lyssnare. Här utnyttjar Johan tiden till att göra en sorts radio-essä med ämnet historiska porträttmålningar. Vän av ordning frågar sig om det är ett utslag av kompromisslöshet eller bara ogenomtänkthet att köra ett 1½ timmes program om specifika tavlor som de flesta lekmän aldrig sett, i radio? Det är ju ungefär lika idiotiskt som att skriva om ett audiellt medium i text... Eller ja... ehum.

Något intressant när viktorianer kontra puritaner diskuteras, men i övrigt hade jag inte tålamodet att fullt uppskatta detta program.

💃💃?
Dans, nåt om hur det är att arbeta med kineser, och lite om sjukdom? Kommer tyvärr inte ihåg så mycket.

🌸🌸🌸
Starkt om Ann-Heléns komplicerade relation till sin egen identitet som same. Vemodigt om samhällen, kulturer, eller livsstilar som hotats av stater och företag. Fint när man får höra Ann-Heléns morfar jojkas. Hoppfullt om hur barnen återigen får lära sig samiska.