torsdag 6 augusti 2015

Projekt Sommar 2015: 28-31 juli - Hans Mosesson, Kristina Sandberg, Maxida Märak, Stig Grybe

Prat: 
Hans är en sån skådespelare man inte kan se på bild utan att enbart tänka på rollfiguren han förknippas med - Ica-Stig. Men lyssna går bra, jag glömmer fort alla tankar på billig bacon och Dafgård-pajer. Hans berättar om lumpen i flottan, det politiska uppvaknandet, aktivism, skådespeleri och musik. Och, så klart, hur han blev reklamfilmsskådespelare och några anekdoter om den långa tiden som Ica-Stig. Så hur blir en vänsteraktivist och proggmusiker full med upptåg en symbol för konsumtion och kapitalet? Det enkla, men ändå rätt så rimliga svaret är (spoiler): pengar. Han var pank.

Musik: 
En del progg såklart, och så lite Pink Floyd och Monica Zetterlund. Bra!


29 juli - Kristina Sandberg

Prat: 
Handlar nästan uteslutande om Kristinas romanfigur, hemmafrun Maj. Visst är det en historia som inte så ofta berättas, visst är Kristina både enormt engagerad och kunnig i ämnet, och visst lär man sig en del om husmödrarnas villkor under första halvan av 1900-talet. Men tyvärr räcker inte ämnet för att hålla mitt intresse i 90 minuter. Rekommenderas om man känner sig sugen på ämnet, och/eller har läst någon av Kristinas böcker tidigare.

Musik: 
Blandad kompott. Pop, visor, jazz. Marie Bergmans "Ingen kommer undan politiken" återkommer. Minns inte vem som spelade den förra gången, men i Kristinas program passar den ju förträffligt.


Bild: "Reindeer Fence" av pipinator / CC BY-NC-ND

30 juli - Maxida Märak




Prat: 
En spännande person - same, hip hop-producent, aktivist. Maxida är en riktig rebell och kämpar mot utarmningen av samernas livsmiljö och kultur. Hon levererar attacker på gruvorna, rovdjurspolitiken, psykvården, med mera. Det är en lågmäld ton men med starka, fokuserade känslor som bubblar under ytan. När hon tar upp självmordsfrekvensen i Sápmi är det så att det hugger till. Ett engagerande program från ett intressant perspektiv.

Musik: 
Samisk musik är fet. Det är något med den jollrande jojken som framkallar storslagna känslor av uråldrig historia, ursprung, släktskap, och såna saker; samtidigt som det passar att mixa med typ vilken modern musikstil som helst! Eftersom Maxida jobbar just med att blanda jojk och moderna tongångar, blir det en hel del sånt i programmet. Även lite nordamerikansk musik, Jokkmokk-rapparkollegan Kitok, lite mer ordinär rap, och det hela avslutas med... en låt som blandar traditionell indiansång med dessvärre alldeles hiskelig EDM. Men Maxidas musik höll nästan hela vägen!


31 juli - Stig Grybe

Prat: 
Ännu en skådespelare, ännu en massa skådespelarprat. Detta är dock okej, begripligt, och opretentiöst till skillnad från "vissa andra". Inget häpnadsväckande extraordinärt, men ett hyfsat program.

Musik: 
Gammal jazz och så. Inget man stör sig på, men inget man blir helt hänförd av heller. Detta kan mycket väl vara årets minst anmärkningsvärda program!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar